På fredag är sista dagen för klubbar att söka kompensation för ekonomiska konsekvenser till följd av Corona. När alla klubbar nu ska redovisa sina förlorade intäkter blir det tydligt hur beroende klubbar är av extra intäkter till sin verksamhet.
– Det lär bli mycket stora summor när RF räknar ihop och då syns ändå bara en liten del av vad Corona kostar idrotten, skriver Staffan Movin.
Det statliga bidraget är betydelsefullt och ska inte förringas men kraften i idrotten är större än så och mestadels lokal. Den svenska föreningsmodellen bygger på att föreningar kan driva verksamheter via både tävlingar och hävdvunnen verksamhet. Betydelsen av detta blir nu verkligen synbart när de ekonomiska konsekvenserna av Covid-19 på föreningarnas verksamhet redovisas.
Beroendet av arrangemang
Konsekvenser tydliggörs över hela landet. I Lycksele så redovisar den genomsnittliga föreningen en utebliven intäkt på 270 000 kronor. I Östersund pratar de lokala medierna om de ekonomiska konsekvenserna i många miljoner för klubbarna och staden eftersom Storsjöcupen ställts in. En cup som gjorde rekord i fjol.
I Göteborg har staden insett att RF:s medel inte kommer att räcka. Staden kommer ge 3 miljoner extra i stöd till uteblivna arrangemangsintäkter till klubbar. Aktiviteten inom klubbar och städer är beroende av externa medel. Bara inom friidrotten har mer än 52 procent av alla klubbar ett lopp som ger extra intäkter.
Hur ska man ge förutsättningar för klubbar att kunna utveckla sin verksamhet?
Även om det lilla stödet, som sipprar ned från RF:s 500 miljoner, kan komma de olika klubbarna och eldsjälarna tillgodo vilket upplevs som värdefullt, så är det än viktigare att vi säkerställer förutsättningar för att den svenska modellen. Vi behöver se till att vi kan fortsätta att kombinera offentligt stöd med ytterligare resurser från lopp, cuper och annan traditionell verksamhet för att föreningar ska kunna växa sig starka igen.
Detta är inte självklart. Det finns nu en stark drivkraft från Konsumentverket att se till att idrottsföreningar ska ses som näringslivsaktörer och att man inte behandlar den särart som gjort att svensk idrottsrörelse är bred och vital.
I RF:s redovisning om ekonomiska konsekvenser (2990 svarande föreningar) säger sex procent av idrottsföreningarna att nedläggning av föreningen är en högst möjlig åtgärd till följd av Corona. Om inte vi ser till att klubbar kan verka på ett effektivt sätt framöver så blir sårbarheten än större och troligen också en ovilja att engagera sig i ledning och utveckling av föreningar.
Föreningarnas vitalitet avgörande
De stora ekonomiska konsekvenserna visar tydligt att idrottsverksamheten börjar i det lokala. Vi är otroligt beroende av föreningarna för att få tillbaka vitaliteten i event, i cuper och i elitsatsningar. Men också i de nya möjligheter som kommer när idrotten ska hjälpa Sverige tillbaka från krisen genom att exempelvis motverka psykisk ohälsa.
För att göra detta behöver RF verka för att skapa än bättre förutsättningar för att driva föreningar och för föreningsutveckling. En utveckling som inte bara handlar om att vara som man alltid varit utan även tänka på hur föreningar kan fortsätta vara utvecklingsfrämjande i den lokala miljön. På detta sätt kan idrotten förbli relevant lokalt och medlen för idrotten bli än större.
Det här är en krönika från Idrottens Affärer.
